SKAPELSEPROCESSEN Del 1 - Du befinner Dig alltid i en skapelseprocess. I varje stund. Varje minut. Varje dag!

Universums naturlagar gör det möjligt för Dig att ha – att skapa – exakt det Du väljer. Dessa lagar kan inte överträdas, inte heller går de att ignorera.

Du följer dessa lagar just nu, när Du läser detta. Du kan inte låta bli att följa lagarna, för de är det sätt på vilket allt sker och fungerar. Du kan inte vika av från denna väg och Du kan inte fungera utanför lagarna.

Varje minut av Ditt liv fungerar Du inom detta – och allt Du någonsin har upplevt har Du alltså skapat.

Du befinner Dig alltid i en skapelseprocess. I varje stund. Varje minut. Varje dag.

Hur Du kan skapa ska Vi gå in på senare. Du är en stor skapelsemaskin och Du pumpar bokstavligen ut nya skapelser lika snabbt som Du tänker.

Händelser, tilldragelser, företeelser, tillstånd, omständigheter – allt skapas utifrån medvetandet. Det individuella medvetandet är kraftfullt så det räcker.

Du kan tänka Dig vilken skapande energi som släpps lös när två eller fler samlas i Guds/Källans/Kärlekens namn. Och massmedvetande? Ja, det är så kraftfullt att det kan skapa händelser och omständigheter som berör hela jorden och universum.

Det skulle vara riktigt att säga – inte på det sätt som Du menar – att Du väljer dessa konsekvenser. Du väljer dem inte mer än vad universum gör. Du, liksom Gud/Källan/Kärleken betraktar det. Och bestämmer vem Du är i relation till dem.

Men det finns inga offer här i världen, och inga förövare. Inte heller är Du ett offer för andras val. På något plan har människan skapat det Hon säger sig avsky – och genom att ha skapat det, har Hon valt det.

Det här är en avancerad tankenivå, och alla når den förr eller senare. För det är först när Du kan acceptera ansvaret för allt, som Du kan uppnå kraften att förändra delar av det.

Så länge Du ger näring åt tanken att det finns något eller någon där ute som ”gör” saker mot Dig, fråntar Du Dig själv kraften att gör något åt det. Bara när Du säger ”Jag gjorde detta”, kan Du finna kraften att förändra det.

Det första steget i att förändra någonting över huvud taget är att veta och acceptera att man själv har valt att låta vara det det är. Om Du inte kan acceptera det på ett personligt plan, så försök ändå att acceptera det på ett allmängiltigt plan, genom Din förståelse av att Vi alla är en.

Ansträng Dig sedan att skapa en förändring, inte för att någonting är fel, utan för att det inte längre är en sann manifestation av den Du är.

Det finns bara en anledning att göra någonting:

Som en manifestation av den Du är inför universum.

Om Du lever livet på detta sätt blir det självskapande.

Du använder livet för att skapa Dig själv som den Du är och den Du alltid har velat vara.

Det finns också bara en enda anledning att göra något ogjort, och det är om det Du gjort inte längre är en manifestation av den Du vill vara. När det Du gjort inte längre speglar den Du är.

Om Du vill lämna en riktig spegling av Dig själv måste Du anstränga Dig att förändra allt i Ditt liv som inte passar in i den bild Du vill projicera in i evigheten.

I allra vidaste mening är allt det ”hemska” som händer Dig något som Du själv har valt. Misstaget är inte att Du valt dem, utan att Du kallar dem dåliga. För genom att kalla dem dåliga kallar Du Dig själv dålig, eftersom Du har skapat dem.

Men att sätta etikett på Dig själv som dålig vill Du inte vara med om, så hellre än att kalla Dig dåligförnekar Du Dina egna skapelser. Det är denna intellektuella och andliga oärlighet som gör att Du kan acceptera en värld som ser ut som den här.

Om Du var tvungen att acceptera – eller till och med hade en djup inre känsla av – personligt ansvar för världen, skulle den inte se ut som den gör idag. Det skulle verkligen vara sant om alla kände sitt ansvar. Och det är det solklart uppenbara i detta som gör det så ytterligt plågsamt och bitande ironiskt.

Världens naturkatastrofer – dess orkaner, vulkanutbrott och översvämningar – dess fysiska kaos – skapas inte av enskilda människor. Det Du däremot skapar är hur mycket Du låter dessa händelser påverka Ditt liv.

Det sker saker i universum som inte ens den livligaste fantasi skulle kunna hävda att Du satte igång eller skapade.

Dessa händelser skapas av människan förenade medvetande. Hela världen skapar i samarbete dessa upplevelser. Vad Du gör, som individ, är att Du går igenom dem och beslutar Dig för vad eller om det betyder något för Dig, och vem och vad Du är i relation till dem.

Sålunda skapar människan kollektivt, och individuellt, det liv och den tid Hon upplever i det enda syftet att utvecklas.

Finns det då något mindre smärtsamt sätt att genomgå denna process – och svaret är ja – men ingenting i Din yttre upplevelse kommer att vara annorlunda. Sättet att minska smärtan som Du kopplar samman med världsliga upplevelser och händelser -  både Dina egna och andras – är att förändra det sätt Du betraktar dem på.

Du kan inte förändra den yttre händelsen (för den har skapats gemensamt av människan och Hon har inte uppnått den mognad i medvetandet som krävs för att på egen hand förändra något som har skapats kollektivt) och därför måste Du förändra den inre upplevelsen. Detta är vägen till fulländning i levnadskonst.

Ingenting är smärtsamt i sig självt eller av sig självt. Smärtan är följden av felaktigt tankesätt. Den är ett tankefel.

En mästare kan konsten att ”tänka bort” den mest plågsamma smärta. På så sätt helar mästaren.

Smärta är resultatet av Din uppfattning om något. Avlägsna uppfattningen och smärtan försvinner.

Uppfattningar grundar sig ofta i tidigare upplevelser. Din åsikt om något härrör sig till en tidigare åsikt om samma sak. Och den tidigare åsikten härrör sig till en ännu tidigare åsikt – den från en annan, och så vidare tills Du kommit ända tillbaka till den första tanken.

Alla tankar är skapande och ingen tanke äger större kraft än den första, den som de andra ärver sina egenskaper av. Det är därför den ibland även kalls arvsynd.

Arvsynden är när din första tanke om något är fel. Felet kan förvärras många gånger om när Du utvecklar tanken igen och igen. Det är den Helige Andens (Ditt Högre Jag) uppgift att inspirera Dig till nya insikter/tankar som kan befria Dig från Dina misstag.

Kom dock ihåg: Det finns inget Du ”bör” eller ”inte bör” i Guds/Källans/Kärlekens värld. Gör det Du vill göra. Gör det som speglar Dig som en storslagen version av Dig själv. Om Du vill känna Dig illa till mods, gör det då.

Men döm inte, och fördöm inte, för Du vet inte varför något inträffar, och Du vet inte vad det leder till i slutänden.

Det som Du fördömer kommer att fördöma Dig, och Du kommer själv en dag bli såsom det Du dömer.

Försök hellre att förändra dessa saker – eller stötta andra som förändrar dessa saker – som inte längre speglar Din högsta känsla av den Du är.

Men prisa ändå allt – för allting i livet är Guds/Källans/Kärlekens skapelse, och det är den högsta skapelsen.

Det är Du själv som bestämmer Dina regler. Du slår fast riktlinjerna. Och Du avgör hur bra Du har lyckats och lyckas. För Du är den enda som har bestämt vem och vad Du verkligen är – och vem Du vill vara. Och Du är den enda som kan avgöra hur väl Du lyckas.

Ingen annan kommer någonsin att döma Dig, för varför och hur skulle Gud/Alltet/Kärleken kunna döma sin egen skapelse och kalla den dålig?

Hela poängen med skapelseprocessen är ju att Du ska upptäcka Dig själv, skapa Ditt Jag, så som Du verkligen är – och så som Du verkligen vill vara. Och Du skulle inte kunna bli det om Du inte också hade valet att bli någonting annat.

Konsekvenser är resultat. Naturliga följder. Men det är inte alls detsamma som att de är vedergällningar eller straff. Följderna är helt enkelt följder. Det är resultaten av den naturliga tillämpningen av naturlagar. Det är det som händer, oftast mycket oförutsägbart, som en konsekvens av det som har hänt.

Allt fysiskt liv fungerar i enlighet med naturlagar. När Du minns dessa lagar och tillämpar dem bemästrar Du livet på det fysiska planet.

Det Du uppfattar som ett straff – eller det Du skulle kalla ont, eller otur – är inget annat än en naturlag som gör sig gällande.

Om Du är medveten om dessa naturlagar och följer dem skulle Du ha all den frihet, glädje, frid och all den vishet, förståelse och styrka som finns i den ande Du är. Du skulle vara fullständigt en fullständigt förverkligad varelse.

Och det är det som är Din själs mål. Det är det som är dess syfte – att till fullo förverkliga Dig själv när den är i kroppen; att bli förkroppsligandet av allt den verkligen är.

Universums lagar är fullkomliga och gör att den fysiska världen fungerar perfekt. 

Affirmation:

Jag åter-skapar Mig själv på nytt

i varje stund

i den mest storslagna versionen

av den högsta visionen

Jag någonsin haft

Beträffande vem Jag är

På så sätt ärar Jag Gud/Källan/Kärleken

uttryckt på ett underbart sätt

KÄLLA: Samtal Med Gud (bok 1) - Neale Donald Walsch